Hösten bjöd på några nya och några gamla utmaningar tillsammans med Shiro. Delvis fick jag upp ett intresse för apportering och dirigering efter sommarens kennelträff, där fanns det verkligen talanger! Det var riktigt inspirerande att få se vad man kan lära sig själv att lära hunden! Så jag har läst lite böcker och återupptagit kontakten med visselpipan som vi fick av
vår uppfödare. Jag tränar mest på grunderna... dels signalerna med pipan: en kort för att stanna, lång för kom och en liten melodisk kort-låång-kort-låång för sök. Sen har jag några handsignaler jag försöker lära honom också för Ut (spring rakt ut från mig), höger, vänster och när jag har honom sittandes vid sidan så visar jag antingen med hela handen vilken håll han ska apportera eller om han får ett område han ska söka av (då lägger jag handflatan i riktning mot backen)
Men allt är en lång(sam) process, även om jag ser att han börjar fatta vissa saker riktigt bra. Det är bara att kämpa på! Skulle vara kul att prova med vilt sen också, kanske ska slå slag i saken och kontakta flygplatsen...
Jag har dock inte tränat så mycket på apportering eftersom jag påbörjade en agilitykurs som löpt de senaste två månaderna. Och det var också riktigt kul!
Jag har aldrig i något annan sammanhang sett hunden så peppad inför något, vilket betyder att jag får jobba en del med hans förväntansfulla pipande! Det gäller speciellt när vi är flera hundar på plan och ska träna. Men han springer fram till banan och väntar på att få komma in när vi är där, så sött.
När vi går på plan är det snarare Jag som måste träna, han kan lite mer än mig ibland verkar det som. Jag måste lära mig att vara tydligare med Var jag vill att han ska ta nästa hinder och kunna byta sida både framför och bakom lite smidigare. Jag måste dock ge honom lite mer vilja till att ta hindren själv och inte bara på mig hela tiden. Men oj vad roligt det är!
Vi hade en skoj-tävling med kursarna och fick prova på att gå både lätta och svåra banor. Felet jag gjorde på lätta banan var tempot, han hade klarat sig fint om jag bara gett honom långsammare tempo.. för det blev lite här och där och vi "tappade varandra" så han gick och nosade på lite hinkar bland annat... men men, det gick ju hyfsat bra ändå trots alla fel=) På den svårare banan där vi lagt till platta tunneln och gungbrädan gick det bättre (han fick dock lite assistans vid dessa hinder). Men tempot var perfekt och han var superuppmärksam på mig, så uppmärksam att han kraschade ett hopphinder eftersom han inte tittade på ribban, utan bara på mig! (krävs träning där som sagt)
Nu är banorna stängda för vintern så det blir kanske inget förrän våren, men då får jag fokusera mer på dirigeringen istället! Vi fick i alla fall ett litet pris för genomförd kurs!